Kakmascara
Mascaran har sett olika ut genom tiderna även om dess funktion varit densamma: att markera, förlänga och färga ögonfransarna. Fram till 1960-talet var mascaran fast och låg i en liten ask med tillhörande borste – så kallad kakmascara. För att applicera mascaran så blötte man borsten med vatten och ”borstade” fransarna. Fanns inte vatten nära till hands så spottade man bara på borsten istället! Snacka om hygieniskt 
Den första industritillverkade kakmascaran lanserades 1915 av Maybelline och såldes främst via postorder (dåtidens webbutik). Den innehöll kol, vaselin och tvål. Tvålen gjorde att färgen höll längre, men verkade också uttorkande på fransarna och dessutom sved det när man skulle tvätta bort mascaran. Idag finns (som tur är) mycket bättre mascaror, både när det gäller användarvänlighet, hygien och kanske främst innehållsmässigt. Vad sägs till exempel om Lotus Pure Organics mascara? En ekologiskt certifierad mascara med naturligt innehåll som färgpigment från frukter och ekologiskt kaffe. En mycket bra mascara som ger längre och tjockare fransar i ett svep och som dessutom är vattenfast och ”smetfri”.
(Kakmascara finns också i modernare varianter och tillverkas fortfarande av till exempel Longcils Boncza)
haha det har jag aldrig hört om
Nej, nog tur att man missat den tidsepoken
[...] Här kan ni läsa lite om mascarans historia. [...]